Vilken JÄVLA måndag!!!
Det började bra, klockan ringde 04:15 för jag skulle börja 1 timme tidigare för vi skulle inventera charken. Det rullade på och allt var frid å fröjd. Sen när klockan var ca 07:10 så ser jag att syrran vinkar på mej, så jag går dit. "Mamma har försökt få tag på dej" säger hon, och genast så fick jag en puls på 300 eller nåt. Gunilla ringer upp mamma som säger att pappa inte mår bra. Det verkar som han har fått en liten stroke eller nått. Och att ambulansen var på väg.
Jag mer eller mindre kastade handdatorn till Linda, sprang ut tillsammans med Gunilla och mer eller mindre kastade av oss arbetskläderna, sprang ut till hennes bil å körde som värsta biltjuvarna upp till mamma. När vi var på väg upp så ringde jag till brosan och berättade det lilla jag visste. Ringde till Jonny som en galning (han hade 8 missade samtal) Ambulansen hade inte kommit när vi kom upp, utan pappa satt där vid bordet. Jag frös nått så in i h-vete, rökte som en liten blå å drack kaffe.
Ambulansen tog med sig pappa in till akuten och vi åkte efter. Jag fortsatte att ringa till Jonny och tills slut så ringde jag på Puttes mobil, så att han kunde säga till Jonny att ringa mej. Tommy var redan där inne när vi kom och Jonny kom strax efter. Pappa blev skickad på röntgen, för att kolla om det var en stroke eller inte och som tur var så var det inte det. Så han blev kvar där över natten för observation.
Det är liksom 4 veckor sen han blev by-pass opererad och allt har gått kanonbra och så kommer detta. Man trodde inte det var sant.
Nä, nu ska jag ta å sova för imorgon så ska charkpersonalen till Varberg på fiskkurs och kommer hem på onsdag.
Go natt alla goa vänner, sov så gott!
Puss å kram!
Härlig söndag
Idag har det varit en sån där underbar dag, solen har varit framme å det var varmt å skönt. Så jag å våran soldyrkande bulle låg å solade magarna....
Sen hann vi allt med en tur till ÖoB och även en tur på "gröna faran"
Azlan
Hade turen att fånga det på kort. Till saken hör den att rådjuret sprang iväg först men kom sen tillbaka. Det var precis som att han ville visa upp sig för Azlan eller så var det det att rådjuret visste att Azlan inte kunde jaga honom. Rådjur är inte Azlan rädd för men för dom här...
Dom är allt lite läskiga, så då är det bäst att stå bakom matte å kolla fram mellan hennes ben.
Nu har jag äntligen fått tummen ur...
Det har väl inte hänt speciellt mycket, jo, vi (klingan) har firat våran chef i förskott, han fyller ju jämt i slutet av juli. Så förra lördagen, 22 maj, så åkte vi dit å fikade å åt tårta och sen på eftermiddagen så överraskade vi honom med segelflyg. Så det var en hel dag med arbetskompisarna och vi hade KANON kul, det var verkligen lyckat.
Sen har vi hämtat nya bilen och det är väl först nu som det känns att det är våran, sen har jag varit ute och planterat lite blommor i krukor
Jag måste säga att jag blev faktiskt nöjd. Det är liksom ingen idé att göra rabatter, för jag verkligen HATAR att rensa dom, det räcker med rosrabatten.
Och ikväll ska vi till en granne, för Jonny å han ska äta surströmming (BLÄ!!!!) och själv ska jag äta sill å färskpotatis, MUMS.
Och i tisdags så körde jag själv förbi olycksplatsen, första gången på 4½ vecka, visst jag hade lite hjärtklappning men det gick bra. Så nu har jag väl kommit över det, för den här gången, det kanske kommer tillbaka man vet ju aldrig. Men min nacke är inte som den var så jag får nog ringa min sjukgymnast och beställa tid.
Nä, nu ska jag inte uppehålla er längre, ha det gött alla goa vänner.
Puss å kram!
Idag är det 4 veckor sen...
Det är så konstigt, det är mycket jobbigare nu än var det var första veckan efter olyckan, det är väl så att det tar ett tag innan det smälter in och man fattar vad man har varit med om och vilken OTROLIG tur jag hade. Jag har ännu inte kört förbi platsen där det hände, hade tänkt å göra det idag men, nej, Jonny fick köra istället. Jag har kört på motsatt håll men inte förbi, jag är nog inte riktigt redo för det än.
Idag när vi åkte från stan och innan olycksplatsen, så bara ploppade frågan upp "undrar hur lång bilkö jag orsakade egentligen?" Jag har inget tidsbegrepp om hur länge det tog från att det hände tills ambulansen körde iväg med mej.
Kollade på tv4+ härom dagen på "trauma, livet på akuten" och det var en kvinna som kom in som hade krockat med en lastbil, faan hur hon såg ut alltså och då sa Jonny till mej, vilken jäkla tur att jag hade bältet på mej, annars vet man ju inte hur det hade gått. Och bara av att se henne ligga där, tyckte jag var skitjobbigt, för det kunde ju lika väl ha varit jag som såg ut så.
Nej, nu ska jag ta å sluta mina gröna och sova, för imorgon blir det PARTY PARTY!!!
Go natt alla goa vänner!
Puss å kram!
Snart blir det en nykomling i familjen!
Jag tänkte skriva tillökning men så kom jag på att, så är det inte alls, utan det blir en nykomling istället. Och nu är ni väl nyfikna på vad det är... Funderar på om jag ska hålla er lite på halster lite till.... Ja det gör jag.
Hur min vecka ha varit? Jo den har varit både upp å ner, det började förra måndagen, kl. ringde 05:00 (tror det ialla fall men jag hörde den inte) vaknade 07:10 FAAN!!!! Jag började ju för 10 minuter sen, så det var bara att ringa till jobbet å säga att jag kommer när jag kommer för jag har sovit väldigt gott. Var på jobbet 07:55, hade jag inte behövt skrapa rutorna på bilen så har jag nog kommit fortare till jobbet men efter min "lilla" volt så vågar jag inte gasa så mycket längre. Hela dagen blev liksom skit, fick inte i mej mina 2 koppar kaffe på morgonen så jag hade fullt sjå att ta igen det. Hade tänkt att åka till stan å kolla på bil men det sket sig för vi hann inte, och inte nog med det så skulle pappa operaras i Örebro, en by-pass operation. Så innan mamma ringde å sa att allt hade gått bra, så hade jag nog magsår och lite till.
Tisdag så jobbade jag eftersom Maja hade opererat ögat så var hon hemma, så då jobbade jag till nästan 17:00 och inte heller då hann vi in å kolla på bil. Onsdag jobbade jag hela dagen, torsdag var jag på säkerhetskurs och på fredag så jobbade Lagge mina sista 4 timmar så vi kunde åka in å kolla på bil.
Vi hade först tänkt oss en volvo V70 men den var alldeles för dyr för en begangnad bil men satan va den va snygg! Och den gick som smäck efter vägen allt var kanon med den bilen förutom priset. Så vi beslöt oss för att avvakta lite och åkte till Wafab istället och där provkörde vi en KIA Ceéd och jag lovar att det blev kärlek vid första gasen :) Det känndes bara SÅ rätt när vi körde den och just den känslan infann sig inte riktigt när vi körde volvon, så det var liksom inget att diskutera. Det är KIA vi ska ha.
Så på onsdag så ska bilen vara klar för leverans till oss. Äntligen en egen bil! TUSEN TACK mamma å pappa för att vi har fått låna eran bil under tiden och pappa, jag lovar att jag ska tvätta den när jag lämnar tillbaka den.
Här är några bilder på nya bilen, dock inte våran men så ni vet hur bilen ser ut, så ni kan hälsa på oss när vi kommer farande....
Visst är den snygg?!
Och lilla Azlan ska få en måttbeställd bur att åka i, för han kommer aldrig mer åka utan bur. Den tankeställaren har jag fått mej efter det som hände mej, tänk om han hade varit med i bilen...
Nä, nog om detta, nu ska jag sova, sov gott alla goa vänner där ute, ta det försiktigt, det kan vara halkigt
Puss å kram!
