Lördagskväll

Igår så var det en helt underbar dag, varmt å skönt. Klippte gräsmattan och solade samtidigt, det är ju bra att göra två saker på en gång. Och efter det så la jag mej i solsängen och tog en kall cider och det ska jag lova var hur gött som helst.

Sen på kvällen så åkte vi ner till min kusin och hennes familj i sommarstugan på lite mat å dryck. Men vi blev inte så långlivade för Jonny skulle upp å jobba 12-timmarn men den tid som vi var där, var det kalastrevligt.














Jag blir förbannad

Jag tycker att ända sen jag voltade med bilen, så voltar JÄTTE många. Läser nästan var och varannan dag att det är någon som har voltat med bilen. Men det kanske är så att man lägger märke till det mer nu, än vad man gjorde innan. Vilken otrolig tur jag hade, inte en skråma å bilen såg ut som skit.



Blev så förbannad på en granne (har sommarstuga här) härom dagen, hon hade hört vad som hade hänt och vilken tur jag hade haft. Men i samma mening så menade hon på att det var nyttigt att krocka/volta. För det var så här att 1967, när hon hade fått körkort så var det vinter och mycket snö, och då fick hon sladd och hamnade i snödrivan så hennes man fick åka å hämta lastbilen för att dra lös henne och det var nyttigt för henne. För hon hade lärt sig en läxa. Men jag kan inte förstå vart det är nyttigt att volta med bilen? Jag undrar om hon tycker att det är lika nyttigt om hennes dotter skulle göra samma sak. Jävla kärring!!!! Kom på sen, att jag kunde ju ha visat henne bilderna på bilen, för jag hade kameran i handväskan, om hon fortfarande tyckte att det var nyttigt.

Det är väl i och för sig ingen idé att lägga energi på en sån idiot, men jag blir så förbannad.

Nä, nu ska jag gå ut å lägga mej en stund till i solen, ha det gött alla goa vänner.

Puss å kram

Oj va längesen!

Oj, det var visst ett tag sen jag uppdaterade bloggen, förlåt, men jag har liksom inte haft varken tid eller ork. Så nu gör jag ett försök.

Ja, det har varit midsommar och den firade vi hos P-A, med sill å potäter och alkohol. Det var jag, Jonny, Sara å P-A som käkade mat och sen kom Angelika, Jörgen, Daniel och ett gäng till. Jag var faktiskt duktig å gick å la mej runt 00:30, för dagen efter så skulle vi på 70 års kalas och jag kände inte för att vara bakfull.


Hela gänget samlat för mat


Jag å Sara

Som sagt, på midsommardagen så var vi iväg på kalas uppe i skolan där Bertil fyllde 70 år, det var mycket god mat å tårta, men vi blev inte så sena, åkte väl hem runt 21:30 för lite slitna var vi allt


70 åringen

Sen har det inte hänt så mycket, jo, jag har tatuerat mej!!!! Äntligen fixade jag min efterlängtade fottatuering som jag har pratat om i ca 4 år, hittade en bild på nätet som jag tog med mej och som han gjorde om. Och den blev kanonsnygg, jag hade inställningen att det skulle göra ASONT och lite till, visst det var väl ingen skön upplevelse men man har ju själv valt det, men sista ½ timmen var jobbig för då gjorde det riktigt ont och vi ska inte prata om när han tatuerade runt fotknölen AJ!!!!


Christoffer i djup koncentration


En bit på väg


Slutresultatet, visst blev den snygg?!


Lite mys nere vid sjön


Jag å Azlan

Nej, detta var allt för den här gången. Ha det gött alla goa vänner

Puss å Kram


Jaha, det var den helgen

Då har den här helgen gått och jag måste säga att det har varit den töligaste på VÄLDIGT länge. Jonny blev ju som sagt inlag på sjukan i fredagsnatt och där har han varit även idag. Och jag hoppas att han får komma hem i morgon.

Igår efter jag hade åkt från sjukhuset så hade jag ingen bra lördag, för det första så hade jag sovit väldigt lite, så jag var övertrött, fel vecka i månaden och Jonny på sjukhus. Å sen så startade inte pannan som jag ville och vips så satt jag på golvet å stortjöt. Azlan undrade nog vad det var med mej, så han började vifta på svansen och visste nästan inte vilket ben han skulle stå på men det slutade med att han satt i mitt knä tills min gråtattack var över. Tänk att en sån liten sak kan få en att brya ihop totalt, men som sagt, det har varit lite för mycket nu med allt å alla, så någon gång måste det ju vända eller?!

Gick å la mej rätt tidigt igår, trodde aldrig att jag skulle somna men det gjorde jag till slut. Jonny ringde runt 00:30 och då kändes det som jag inte hade sovit något men han tyckte att det lät som jag hade gjort det. Vaknade 04:15 av att Tussen satt i hallen å skrek som en idiot + att Azlan ville ut och sen så trodde han att han skulle få mat, men det fick han inte. Det är liksom lite för tidigt. Vaknade väl runt 09:30 gick upp drack kaffe å bara va, sen gjorde jag mej i ordning å åkte in till Jonny. Så idag är det första dagen som jag åt ordentligt, jag äter inte när jag mår dåligt. Så idag fick det bli en mosbricka med räksallad, och efter att jag hade ätit så hoppade allt john blund på mej, så när jag kom från stan så fick det allt bli en liten tupplur.

Nä, nu ska jag ta ett skutt (inte bokstavligt talat) in i duschen och sen får det bli sängen.

Puss å kram!

Ingen rolig helg...

Vilken jävla vecka det har varit, till att börja med så har det varit idiotmycket folk på jobbet + att vi har gjort X-antal plankor å smörgåstårtor eftersom det har varit studenten och skolavslutning. Måndag jobbade jag som vanligt, tisdag var jag till stan å klippte mej, onsdag jobbade jag 6-18, torsdag 7-20 och igår 7-17:15. Hade planerat min fredag, åka till bolaget köpa lite vin, hem å duscha, sätta sig i soffan med ett glas vitt. Men så blev inte fallet, utan istället blev det ett antal timmar på akuten med Jonny som resulterad med att han blev inlagd, SUCK!

Han operarade armbågen förra veckan och det gick jättebra men sen i torsdags morse så var armen kanonsvullen och han kunde knappt röra på armen + att han hade jätteont. Så då var han in till akuten och fick pencelin (kan inte stava) men igår så hade armen börjat bli röd rosig, så vi gick upp till en granne så hon fick titta på armen och hon tyckte att vi skulle avvakta tills idag, men sen ringde hon och då hade hon pratat med aktuen och dom tyckte att vi skulle åka in. Vi kom väl till akuten runt 21 och vid 00:30 åkte jag hem. Å jävlar va det regnade när jag åkte hem, och dåligt helljus på bilen har vi också, så det blir att införskaffa extra ljus till lilla räsern.

Jag var väl hemma runt 01:30 och då hade jag piggnat till, så innan jag kom i säng och hade varvat ner, så hade väl klockan blivit halv 3 eller nått. Vaknade 7 för då var Azlan hungrig, så det var bara att gå upp å ge honom mat men sen gick vi allt tillbaka till sängen å sov några timmar till.

Så nu sitter jag inne hos Jonny och han har åkt iväg för röntgen, så han blir väl här hela helgen. Jävla skit! Men det är ju något som inte är bra i armen å då är det ju bra att han är här inne å får hjälp men jag tycker att det är jävligt tomt hemma och fruktansvärt tråkigt.

Kanske uppdaterar senare,

Puss å kram!

Gud så trött jag blir

Har precis läst en artikel på aftonbladet.se, där Danmark har förbjudit "kamphundar" och efter en omrötstning på aftonbladet så vill även svenskarna ha ett förbud. Men hallå!!! Det är väl inte hundarnas fel, utan det är ju dom som håller i kopplet som gör hur hunden blir.

Det är ju samma sak om en sk kamphund biter någon, så blir det hur STORA rubriker som helst men skriver dom någon gång om när en golden eller någon annan "familje" hund biter någon? Nej, aldrig att dom skriver det. Men till saken hör ju den att dom hundar som biter oftast är "familje"hundar och det skriver dom heller aldrig om.

Om jag står å pratar hundar med någon kund och dom frågar vad det är för ras jag har, och jag säger att jag har en bullterrier så får jag oftast till svar "Har du en sån där farlig hund?" SUCK! Alla tror då att jag har en pitbull och även som jag skulle ha haft en bitbull, so what?! Det har väl ingen betydelse vad man har, utan det är ju hur hunden är uppfostarad. 

Dom som skaffar en "kamphund" bara för att vara häftiga och matcho, dom vet inte hur mycket jobb det innebär för att få en bra hund, men det är nog inte det dom är ute efter, utan dom vill ha en hund som är farlig. Men om man säger så här, så kan man nog få alla hundar till att vara farliga, liten som stor.

Vill ni läsa hela artikeln så är länken nedanför

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7250856.ab

Nä, det var bara det jag ville dela av mej med.

Ha en bra dag,

Puss å kram!


Vilken JÄVLA måndag!!!

Ja måndag är ju alltid måndag, så är det bara, det går ju inte att komma ifrån men idag....

Det började bra, klockan ringde 04:15 för jag skulle börja 1 timme tidigare för vi skulle inventera charken. Det rullade på och allt var frid å fröjd. Sen när klockan var ca 07:10 så ser jag att syrran vinkar på mej, så jag går dit. "Mamma har försökt få tag på dej" säger hon, och genast så fick jag en puls på 300 eller nåt. Gunilla ringer upp mamma som säger att pappa inte mår bra. Det verkar som han har fått en liten stroke eller nått. Och att ambulansen var på väg.

Jag mer eller mindre kastade handdatorn till Linda, sprang ut tillsammans med Gunilla och mer eller mindre kastade av oss arbetskläderna, sprang ut till hennes bil å körde som värsta biltjuvarna upp till mamma. När vi var på väg upp så ringde jag till brosan och berättade det lilla jag visste. Ringde till Jonny som en galning (han hade 8 missade samtal) Ambulansen hade inte kommit när vi kom upp, utan pappa satt där vid bordet. Jag frös nått så in i h-vete, rökte som en liten blå å drack kaffe.

Ambulansen tog med sig pappa in till akuten och vi åkte efter. Jag fortsatte att ringa till Jonny och tills slut så ringde jag på Puttes mobil, så att han kunde säga till Jonny att ringa mej. Tommy var redan där inne när vi kom och Jonny kom strax efter. Pappa blev skickad på röntgen, för att kolla om det var en stroke eller inte och som tur var så var det inte det. Så han blev kvar där över natten för observation.

Det är liksom 4 veckor sen han blev by-pass opererad och allt har gått kanonbra och så kommer detta. Man trodde inte det var sant.

Nä, nu ska jag ta å sova för imorgon så ska charkpersonalen till Varberg på fiskkurs och kommer hem på onsdag.

Go natt alla goa vänner, sov så gott!

Puss å kram!

Härlig söndag

Idag har det varit en sån där underbar dag, solen har varit framme å det var varmt å skönt. Så jag å våran soldyrkande bulle låg å solade magarna....



Sen hann vi allt med en tur till ÖoB och även en tur på "gröna faran"




Azlan



Hade turen att fånga det på kort. Till saken hör den att rådjuret sprang iväg först men kom sen tillbaka. Det var precis som att han ville visa upp sig för Azlan eller så var det det att rådjuret visste att Azlan inte kunde jaga honom. Rådjur är inte Azlan rädd för men för dom här...


Dom är allt lite läskiga, så då är det bäst att stå bakom matte å kolla fram mellan hennes ben.

Nu har jag äntligen fått tummen ur...

Ja, jag vet att jag är dålig på att uppdatera min blogg men nu har jag äntlingen fått tummen ur.

Det har väl inte hänt speciellt mycket, jo, vi (klingan) har firat våran chef i förskott, han fyller ju jämt i slutet av juli. Så förra lördagen, 22 maj, så åkte vi dit å fikade å åt tårta och sen på eftermiddagen så överraskade vi honom med segelflyg. Så det var en hel dag med arbetskompisarna och vi hade KANON kul, det var verkligen lyckat.

Sen har vi hämtat nya bilen och det är väl först nu som det känns att det är våran, sen har jag varit ute och planterat lite blommor i krukor





Jag måste säga att jag blev faktiskt nöjd. Det är liksom ingen idé att göra rabatter, för jag verkligen HATAR att rensa dom, det räcker med rosrabatten.

Och ikväll ska vi till en granne, för Jonny å han ska äta surströmming (BLÄ!!!!) och själv ska jag äta sill å färskpotatis, MUMS.

Och i tisdags så körde jag själv förbi olycksplatsen, första gången på 4½ vecka, visst jag hade lite hjärtklappning men det gick bra. Så nu har jag väl kommit över det, för den här gången, det kanske kommer tillbaka man vet ju aldrig. Men min nacke är inte som den var så jag får nog ringa min sjukgymnast och beställa tid.

Nä, nu ska jag inte uppehålla er längre, ha det gött alla goa vänner.

Puss å kram!

Idag är det 4 veckor sen...

Idag är det 4 veckor sen jag voltade med bilen. Tänk så fort saker å ting kan hända. På bara några sekunder kan allt vara tyst å stilla. Jag vet pappa frågade mej om motorn hade stannat när bilen låg på taket och det hade jag inte en aning om då, men några dagar senare så visst jag att den hade stannat. Allt var liksom tyst och mörkt, det enda ljus som var, var när jag kom åt lampan i taket med handen eller knät.

Det är så konstigt, det är mycket jobbigare nu än var det var första veckan efter olyckan, det är väl så att det tar ett tag innan det smälter in och man fattar vad man har varit med om och vilken OTROLIG tur jag hade. Jag har ännu inte kört förbi platsen där det hände, hade tänkt å göra det idag men, nej, Jonny fick köra istället. Jag har kört på motsatt håll men inte förbi, jag är nog inte riktigt redo för det än.

Idag när vi åkte från stan och innan olycksplatsen, så bara ploppade frågan upp "undrar hur lång bilkö jag orsakade egentligen?" Jag har inget tidsbegrepp om hur länge det tog från att det hände tills ambulansen körde iväg med mej.

Kollade på tv4+ härom dagen på "trauma, livet på akuten" och det var en kvinna som kom in som hade krockat med en lastbil, faan hur hon såg ut alltså och då sa Jonny till mej, vilken jäkla tur att jag hade bältet på mej, annars vet man ju inte hur det hade gått. Och bara av att se henne ligga där, tyckte jag var skitjobbigt, för det kunde ju lika väl ha varit jag som såg ut så.

Nej, nu ska jag ta å sluta mina gröna och sova, för imorgon blir det PARTY PARTY!!!

Go natt alla goa vänner!

Puss å kram!

Snart blir det en nykomling i familjen!

Jag tänkte skriva tillökning men så kom jag på att, så är det inte alls, utan det blir en nykomling istället. Och nu är ni väl nyfikna på vad det är... Funderar på om jag ska hålla er lite på halster lite till.... Ja det gör jag.

Hur min vecka ha varit? Jo den har varit både upp å ner, det började förra måndagen, kl. ringde 05:00 (tror det ialla fall men jag hörde den inte) vaknade 07:10 FAAN!!!! Jag började ju för 10 minuter sen, så det var bara att ringa till jobbet å säga att jag kommer när jag kommer för jag har sovit väldigt gott. Var på jobbet 07:55, hade jag inte behövt skrapa rutorna på bilen så har jag nog kommit fortare till jobbet men efter min "lilla" volt så vågar jag inte gasa så mycket längre. Hela dagen blev liksom skit, fick inte i mej mina 2 koppar kaffe på morgonen så jag hade fullt sjå att ta igen det. Hade tänkt att åka till stan å kolla på bil men det sket sig för vi hann inte, och inte nog med det så skulle pappa operaras i Örebro, en by-pass operation. Så innan mamma ringde å sa att allt hade gått bra, så hade jag nog magsår och lite till.

Tisdag så jobbade jag eftersom Maja hade opererat ögat så var hon hemma, så då jobbade jag till nästan 17:00 och inte heller då hann vi in å kolla på bil. Onsdag jobbade jag hela dagen, torsdag var jag på säkerhetskurs och på fredag så jobbade Lagge mina sista 4 timmar så vi kunde åka in å kolla på bil.

Vi hade först tänkt oss en volvo V70 men den var alldeles för dyr för en begangnad bil men satan va den va snygg! Och den gick som smäck efter vägen allt var kanon med den bilen förutom priset. Så vi beslöt oss för att avvakta lite och åkte till Wafab istället och där provkörde vi en KIA Ceéd och jag lovar att det blev kärlek vid första gasen :) Det känndes bara SÅ rätt när vi körde den och just den känslan infann sig inte riktigt när vi körde volvon, så det var liksom inget att diskutera. Det är KIA vi ska ha.

Så på onsdag så ska bilen vara klar för leverans till oss. Äntligen en egen bil! TUSEN TACK mamma å pappa för att vi har fått låna eran bil under tiden och pappa, jag lovar att jag ska tvätta den när jag lämnar tillbaka den.

Här är några bilder på nya bilen, dock inte våran men så ni vet hur bilen ser ut, så ni kan hälsa på oss när vi kommer farande....






Visst är den snygg?!

Och lilla Azlan ska få en måttbeställd bur att åka i, för han kommer aldrig mer åka utan bur. Den tankeställaren har jag fått mej efter det som hände mej, tänk om han hade varit med i bilen...

Nä, nog om detta, nu ska jag sova, sov gott alla goa vänner där ute, ta det försiktigt, det kan vara halkigt

Puss å kram!


Man är inte odödlig

Nu har det snart gått en vecka sen jag voltde med bilen och jag har kommit till insikt att man är inte odödlig, fast att man tror det. Saken är ju den att jag han ju aldrig bli rädd, eller rädd å rädd, jag fattade nog ganska snabbt att det aldrig skulle gå vägen, när bakvagnen på bilen släppte greppet. Det som jag kom på härom kvällen var att efter att jag hade försökt häva den första sladden, så stack det iväg ganska snabbt åt andra hållet och att det skakade till i bilen. Så troligtvis så har jag även glidit längs vajerräcket även med förarsidan, det är inget som jag vet säkert, för allt gick så fruktansvät fort så det går bara inte att komma ihåg. Eller så är det att hjärnan har förträng det hela, inte vet jag. Undrar om man kan bli hypnosiserad och komma ihåg allt eller så kanske man inte ska minnas allt?!

Vilken chock det måste ha varit för Jonny när jag ringde å sa att jag hade kvaddat bilen, jag kan bara gå till mej själv hur jag skulle ha reagerat om det var han som ringde, usch, vill inte ens tänka tanken. Kom på förut, varför ringde jag inte själv till Jonny när jag hade fått min mobil och talat om hur jag mådde? För det enda som jag tänkte på när Karina kom emot mig var "Jag måste ringa till Jonny" Jag var så skakig att jag inte ens kunde slå hans telefonnummer, för så skakade mina händer, och inte bara mina händer utan hela jag.

Annars så har det gått ganska bra den här veckan ändå, jag var väldigt stel i nacken efter några timmar på jobbet första dagen och trött i ryggen men det är väl inte så konstigt. Mina axlar har väl inte heller mått så bra, så på onsdagkväll när jag kom från jobbet, så värmde jag en riskudde och la på axlarna. Å jösses så skönt det var, värme!!! Onsdagkväll var även väldigt jobbig, tänkte mycket på det som hade hänt och vad jag varit med om och sen kom jag på att det skakade till i bilen och sen den där svarta asfalten...

Jag har nog pratat med allt å alla om det som har hänt, så till alla er där ute TACK! för att ni orkar lyssna på mej. Å troligtvis så kommer jag att fortsätta prata om det, så jag hoppas att ni orkar lyssna igen å igen. Men det kan ju vara så att jag kommer ihåg mer å mer, (nu låter det som jag har haft minnesförlust) å då måste jag ju ventilera det också.

Nä, nu ska jag ta å laga mat tills min underbara sambo kommer från jobbet. Så till alla er där ute, kör försiktigt, olyckan kan komma snabbt.

Ni är underbara allihopa! Puss å kram!

Lite bilder på bilen






Passagerarsidan bak

Passagerarsidan

Halva vingen sitter kvar å resen ligger kvar i diket

Förarsidans bakdörr


Idag har vi varit och plockat ur bilen. Och som ni ser så är den inte vacker. Det var både jord och asfalt inne i bilen och på förarsidan bak, så satt det fast jord å asfalt. Så då måste jag ha kanat på den sidan också. Jonny kunde inte sitta rak bakom ratten på bilen, så då förstår ni hur intryckt taket på bilen är. Jag kommer inte ihåg hur hårt dörren satt när jag skulle ur bilen, men troligtvis så satt den tight för båda bakdörrarna fick vi inte upp och dörren fram på förarsidan passade inte. Fatta vilken smäll!

Men jag är glad att jag sitter här och mår efter omständigheterna bra. När jag pratar om olyckan nu, så börjar jag darra, kanske så börjar det smälta in vad jag egentligen har varit med om. Tack gode gud att jag inte hade med mej Azlan.

Nä, nu ska jag ta å krypa ner i sängen (om jag får plats vill säga) hos mina pojkar. Det blir lite trångt med 1 hund och 2 katter i samma säng, men det är härligt.

Sov så gott,

Puss å kram!

En helg att minnas

Ja ni mina vänner, detta har att varit en händelserik helg i mitt liv och jag är glad att det gick som det gick. Ska försöka skriva återge händelseförloppet så gott det går, och det jag minns.

Fredag kväll: Är hemma efter jobbet å Jonny ska ut å festa med sina arbetskamrater, får ett litet städryck och börjar städa å dola i köket. Vid 12 tiden så går jag till datorn och börjar blogga. Azlan ligger i sängen och fiser å snarkar (som vanligt). Jonny ringde mellan 00:30 - 00:45 att jag kunde åka in till stan å hämta honom. Gud va skönt tänkte jag att det inte blev senare, tänkte ta med Azlan men nä, han får vara hemma istället. Så jag stoppade in Azlan i hans bur och åkte iväg.

När vi åker till stan, så åker vi alltid förbi Kil, för att det är större å finare väg med viltstängsel å så. Körde om några bilar, jag kunde inte förstå varför dom körde så himla sakta (det förstår jag nu) och när jag har passerat Ilanda köpcenter och en bit bort, så finns det en polisficka och jämnt innan den så hände det.

Kände hur bilen tappar fästet bak,(det var blixthalka) får sladd, försöker svänga tillbaka å sen kommer returen på sladden. Bilen åker runt (nu är jag inte riktigt säker på händelseförloppet men typ) far in i vajerräcket på höger sida, sen vet jag bara att bilen slår runt och den ligger upp å ner och att den ligger still. Konstigt nog så är jag ko lugn (å jag som blir hispig för ingenting annars) tänker "jag måste ta mej ur säkerhetsbältet" knäpper loss bältet hämnar på taket, orgenterar mej vart jag är och hur bilen ligger, kollar efter mobilen, hittar den inte, utan tänker sen att jag måste ta mej ur bilen. Tänkte att jag går ut genom sidrutan men båda två är hela så jag får helt enkelt öppna dörren. Jag tror inte att jag försökte med förardörren utan ta passagerardörren istället. Den sitter lite fast så jag får ta i för att få upp dörren. Får upp dörren och tar mej ur. Det kör förbi en bil å jag tänker "men för faan stanna då, ser du inte att jag har krockat!!!" Sen ser jag att lastbilen som jag har kört om tidigare kommer så jag ställer mej och vevar i armarna så han ska se mej å stanna.

Sen börjar jag skrika, det enda som jag tänkte på var !JAG HAR SABBAT MIN BIL! det var det enda jag skrek. Sen ser jag att det kommer en kvinna emot mej, "har du en mobil som jag kan låna, jag måste ringa min sambo" Karina, som kvinnan heter, ger mej telefonen och jag ringer Jonny. När han svarar så det enda jag säger är "jag har kvaddad våran bil, jag har kvaddat våran bil" Vart då undrar Jonny, jag vet ju vart jag är men jag vet ju inte vad det heter. Så Karina pratar med Jonny. När hon kommer tillbaka till mej så säger hon att Jonny möter upp mej på akuten. Men va då? Akuten, jag är ju oskadd så varför ska jag dit. Hon får mej att sätta mej vid vajerräcket och där sitter hon med mej ända till ambulansen kommer å hämtar mej. Av alla dom människor som stannade var det inte en enda en som rökte. Men sen ser jag att det kommer en raggarbil å jag säger till Karina att dom har nog cigg. Hon får dom att stanna å jag får mej en cigg.

Sen kommer räddningstjänsten, det kommer en kille fram till mej å sätter på mej nackkrage å sen fick jag allt på mej en mössa också, jag frös nått så in i helvete, så han kom med filtar också. En av tjejerna som åkte i raggarbilen ringde på min mobil så den hittade dom också i bilen plus plånboken. Sen kommer polisen å frågar hur det hade gått med mej, om jag var ensam i bilen och om det var min bil. Så dom fick alla uppgifter dom ville ha och sen så fick jag blåsa och det visade ju negativt. Sen kom ambulansen, sätte upp mej på båren och körde mej till ambulansen. Men innan dom skulle dra iväg med mej, så var jag ju tvungen att ha Karinas mobnr. så jag kunde ringa till henne dagen efter å tacka henne.

Väl i ambulansen tog dom blodtryck och så och sen så fick jag en kanyl i armen (den första) och sen åkte vi till akuten. Väl där så var det fullt pådrag, sköterskan presenterade sig och berättade att jag hade en anhörig som väntade på mej. Dom drog in mig i ett rum och började undersöka mej. Läkaren sa att dom behandlar mej som om jag var svårt skadad tills motsatsen var bevisad. Och det enda som blev på mej var ett pytte pytte litet skrubbsår på smalbenet å ett ännu mindre märke på läppen.

Jag fick stanna kvar på sjukhuset över natten för observation och dom var inne varje timme å tog blodtryck å kollade mej. Så från torsdag natt till lördagnatt så sov jag nog bara 40 minuter.

Det som jag kommer ihåg är svart asfalt, vet inte om det är när bilen slår runt eller om det är när jag känner att bilen tappar fästet.

Igår (lördag) när vi åkte in till stan för att hämta hyrbil så åkte vi förbi platsen där det hade hänt och då brast det, shit va jobbit! Och idag när vi var in till stan för att kolla bilen så stannade vi och gick längs diket, och jag har säkert kanat 20-30 meter längs vajerräcket...

Här kommer några bilder på bilen, vi kunde komma in till bilen idag för han står inhängnad...


Fram ifrån


Bak ifrån

Hur bilen ser ut på passagerar sidan vet jag inte, men troligtvis så är det inte snygg där heller, det får vi se imorgon när vi ska in dit.

Nä, nu ska jag gå å krama kudden, så får vi se hur stel jag är i kroppen i morgon.

Go natt alla goa vänner!

Puss å kram!

20 års kalas

I lördags så var vi till Gunilla å Ove på 20 års kalas, lilla Itta fyllde 20 år på söndagen. Hur han bara kunde bli 20 år så där, har jag ingen aning om. Herregud, han är ju snart i kapp mej!!!

Vi käkade kanongo paj å sallad och till det fick dom som ville rödtjut eller en kall bärs ;) Gött var det ialla fall och till efterrätt, vílket man nog inte skulle ha tagit SÅ mycket utav men ändå, fick vi philadelpiatårta eller gräddtårta. Mätt som man var, så tog man av båda sorterna, höll nästan på att spricka... Satan så mätt, att man aldrig kan lära sig att äta med måtta??? Sen efter tårtorna så tog syrran fram snacks, ja det behövde vi verkligen, not, men man vill ju inte vara ofin och låta bli att smaka, så vips så att man där och käkade snacks också. Jag lovar att min mage stod i 4 hörn och lite till.


Lilla Niklas


Jonny å pappa


Ove, Patrik å Bamze


Dom blivande pärona Patrik å Jenny


Bamze myser hos matte


Här äts det hejvilt


Även här äts det


Mamma


Syster yster (kan nästan höra hennes kommentar...)

I 20 år så har Nilkas varti minstingen i familjen men det är han inte så länge till, för i Agusti så blir Patrik å Jenny föräldrar. Det ska bli så himla kul med en liten bäse i familjen och om ni tror att den kommer att bli bortskämd, så tror ni helt rätt!

Nä, nu har inte jag tid med er men jag tycker om er i alla fall

Sov gott alla goa vänner

Puss å kram!

Hjälp mej att vinna, rösta på min bikini....

<div style="text-align: center;"><a href="http://nelly.com/designyourbikini/?bikiniuser=cqz4UD5K2LqFL7Ev7VRcdOFtYWdD5AdVqQMATGKIRz#bikiniGallery" title="Är du Nellys nästa bikinidesigner?"><img src="http://bikini.nelly.com/img/user/front_cqz4UD5K2LqFL7Ev7VRcdOFtYWdD5AdVqQMATGKIRz.jpg" alt="Min designade bikini på NELLY.COM" border="0" /></a><p><a href="http://nelly.com/designyourbikini/?bikiniuser=cqz4UD5K2LqFL7Ev7VRcdOFtYWdD5AdVqQMATGKIRz#bikiniGallery" title="Är du Nellys nästa bikinidesigner?">Hjälp mig att vinna, rösta på min bikini här!</a></p></div>

Ännu en dag...

Ännu en underbar vårdag, idag har jag varit ute nästan hela dagen. Vaknade runt 10, gick upp drack kaffe och sen åkte jag till Grums å köpte jord till rosrabatten. Jonny skulle i väg å jobba, så när jag kom hem så slängde jag ihop lite spagetti å köttfärssås. Å jag måste erkänna att det var det mest meningslösa jag har ätit på länge, troligtvis så berodde det på att köttfärssåsen var för blöt. Hur som haver så åkte Jonny till jobbet å jag å Azlan gick ut på baksidan. Vet inte hur länge jag satt i solen men skönt som f-n var det i alla fall.


Underbart med sooool!!!

Sen gick jag å Azlan på en liten promenix ner mot sjön och sen när vi kom tillbaka så började jag att fixa i rabatten. Å jösses va varmt det blev, grävde och rensade bort allt jävla gräs som vuxit där och sen hade jag nog på 2½ säck med jord. Så nu är det bara att vänta på att björkarnas löv är som musöron, så kan man klippa rosorna också. Och håller vädret i sig så här, så dröjer det nog inte.

Vi gick nog in runt 17:00 och Azlan la sig direkt på golvet å sov, det är väl jobbigt att vara ute hela dagen. Sen upptäckte jag att han hade, solbränt sig på lilla näbben


Azlan med sin solbrända näbb ;)

Men om man säger så här, så är det inte bara han som bränt sig idag...


min panna kan extraknäcka som stoppljus :)

Nä, nu får det vara bra för idag. Ha det bra alla go människor

Puss å kram!


Vilken underbar vårdag!

Vilken otroligt underbar vårdag det har varit idag. Satt ute i solväggen säker i 1-1½ timme på förmiddagen, för att sen åka upp till mor å far för att sätta på sommardäcken. Så nu kan jag lägga till i min kunskapslista att jag kan byta däck, känner mej lite stolt faktiskt. Fast detta med att få upp däcket där det ska sitta lyckades jag inte riktigt med, så Jonny fick hjälpa mej och han fick hjälpa mej att skruva upp vissa muttrar också.

Sen när vi kom hem så gick jag å Azlan ut på trappen på baksidan och satt där och bara njöt av värmen.


Mys!!!

Sen när Jonny skulle åka å jobba så åkte vi med en bit och sen gick vi hem, så det blev en liten promenix på 5½ km, gissa om det var varmt! men det var helt underbart. Sen satt vi på trappan igen och mös när vi kom hem.

Här kommer lite bilder på soldyrkaren Azlan...





Lite snödroppar fick leka fotomodeller också....



Sen har jag skickat efter en skitsnygg strandklänning från ellos (ja, jag vet att det inte är riktigt säsong än men snart så) och hör och häpna, det fanns i svart (älskar svart), lila, grön och korall. Och kan ni gissa vilken färg jag valde?.......... Den koralla!


(Bild från ellos.se)

Visst är den snygg?! Den kanske inte blir SÅ snygg på mej men visst är den snygg? Om det inte blir en kanon sommar här hemma, så kan jag ju använda den i NOVEMBER!!! Thailand here we come!

Nä ni mina kära små vänner, nu ska jag ta och hoppa (inte bokstavligt talat) in i duschen och sen gå å krama kudden.

Nej, jag glömde ju att berätta vad våran olydiga hund gjorde idag. Jag hade tvättat 2 huvtröjor och hängt ut dom på tork, och kan ni gissa vad den lilla doggen gjorde? Jo, han slet ner MIN tröja med galje å allt och "dödade" tröjan och tyvärr även galjen. Så nu får vi hoppas att han inte har massa plast i magen. Jäklar hund! Så han fick snällt äta en burk med sparris som lindar in dom vassa bitarna, om han nu har några i lilla magen.

Nä, nu ska jag hoppa in i duschen.

Natti natti!

Då går man i väntans tider...

Ja, då går man i väntans tider, nej jag är inte gravid utan vi har bokat en resa till Thailand. Den 5 november åker vi till varma bredgrader och gissa om det ska bli gött.

Vi hade inte räknat med att åka till Thailand i år men när vi såg hur mycket vi skulle få tillbaka på skatten så slog vi till. Så nu blir det bara 2 veckors semester till sommaren men det är det värt. För vi får ju våran semester senare när alla andra har haft. Det kommer säkert bli prat här i byn över att vi ska åka igen!!! Det är jag nästan helt hundra på, men för f-n stör er då!!! Det sticker säkert i ögon på folk över att vi är ute å reser. Dom undrar säkert vart vi får alla pengar ifrån, för ca 4 månader efter att vi hade köpt huset, 2004, så köpte vi ny bil och sen nägra månader senare åkte vi utomlands. Och första gången vi var till Thailand så hade vi köpt ny bil och bara några dagar efter att vi hade hämtat den så åkte vi till Thailand. Och inte nog med det så ca 2-3 månader efter att vi hade kommit hem så hämtade vi våran "lilla" bäbis Azlan. Och efter att vi hade varit iväg sist till Thailand  så köpte Jonny ny motorcykel, så jag tror säkert att det sticker i ögonen på folk men det skiter jag högaktningsfullt i.
Antagligen så har dom väl inget annat att prata om, så låt dom babbla. Helst så skulle jag vilja bygga en STOR pool på framsidan bara för att störa folk, men gud va hemsk jag är...

Jag stormtrivs här i Långsta men ibland är dom bara för mycket. Allt som är nytänkande är farligt men samtidgt så vill dom ha in "nytt" blod å nya ideér men samtidigt så är det livsfarligt att förändra. Utan allt ska gå i samma gammla hjulspår, det har jag själv råkat ut för men det kan vi ta en annan gång eller förresten, det är historia nu.

Tillbaka till resan, vi som åker den här gången är jag, Jonny, Sara å P-A och vi flyger till Phuket, tar några dagar i Patong innan vi fortsätter resan neröver typ till Koh lipe, för dit ska jag igen. Jäklar vilket paradis...


Pattaya Beach, Koh lipe

Den här gången så har vi lagt ut mer pengar på bättre sittplatser, för man får en jäkla träsmak i baken efter 11 timmars flyg och bättre benutrymmen är det också, 112 cm, så nu kan man sträcka på sig. Och planet är jättestort, 582 plater är det och vi kommer att sitta längst upp, längst fram. Faan va gött det ska bli, så ni kan gissa att jag längtar.

Nä, nu ska jag ta å sluta mina gröna och försöka sova men det kan nog bli lite svårt, för man drömmer sig redan bort till underbara, härliga Thailand.

Sov gött alla mina goa vänner, natti natti

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0